Mat för ett lejon

Satan vad vi bråkade idag. Och ja, jag flippar ut. Det är nog rätt läskigt egentligen, kan jag tänka mig. Jag hade nog tyckt det. ;) Förmodligen för att jag vanligtvis är rätt lugn av mig och sällan tar ut min ilska på folk. Jag kanske är helt fullproppad med undantryckt ilska och dämpade aggressioner, vem vet? :)

I alla fall, vi städade och diskade och efter en stund dök våran farmor upp ihop med våran gammelfarmor och våran minsta kusin. Det är bra när farmor kommer, farmor ger oss alltid frukt och frukt är väldigt gott. De hade dessutom tagit med sig lite fika, så vi fikade och pratade. Mysigt! Nu fördriver vi tiden med att plugga, fast E ser lite halvt död ut därborta i sin säng. Ser ut som att huvudet har gått av och bara ligger löst på.

Igår blev det aldrig någon riktig mat här i huset, några mackor när vi kom in efter löpningen, som föresten inte blev riktigt som vi tänkt oss, det var för blött och geggigt där vi brukar hålla till, så vi tog en runda i bostadsområdet istället, inte alls lika bra, men det fick duga. I alla fall, idag blir det kycklingvingar och ris. Mm, det mina vänner, det är mat för ett lejon det. =) Det uttrycket vågar jag knappt använda längre sedan min morbror sa att han aldrig sett ett lejon käka lasagne och att i naturprogram så fick man aldrig se hur lejonen sprang omkring och jagade lasagne. Min morbror skulle äta lasagne till lunch dagen därpå och jag fällde ovanstående kommentar.
På tal om lejon, visst vore det mysigt att borra in ansiktet i deras man?